Komplettering workshop 16, Robin Käld

På workshopen gicks det igenom vad omvärlds- och trendanalyser är. Omvärldsanalys är när man analyserar verkligheten runt omkring företaget, alltså omvärlden. En omvärldsanalys försöker svara på frågorna "Vad händer?" och "Vad är det som påverkar företaget att nå sina mål?". Trendanalys i sin tur är när man försöker upptäcka mönster och trender i information man samlat, och på så sätt försöker man förutspå framtiden.

Vanliga modeller som används inom omvärldsanalys är SWOT-, PEST-. STEEP- eller PESTEL-modellen. SWOT-modellen analyserar företagets styrkor (Strength), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats), medan PEST-modellen analyserar Politiska, Ekonomiska, Sociala och Teknologiska faktorer. STEEP är en utvecklad modell av PEST, där det andra E står för Environment (miljö). PESTEL är ytterligare en utveckling av dessa modeller där L står för Legal (juridiska faktorer).

Under workshopen skulle man även göra en omvärldsanalys för sitt uppdrag. Jag valde att göra en SWOT-analys för yle-uppdraget, var vi koncentrerat oss på apps om 5 år.

Strengths

• Appar är väldigt populära just nu
• Appmarknaden är stor
• De flesta använder appar varje dag

Weaknesses

• Webbsidor blir bättre och bättre, vilket kanske gör att appar inte behövs lika mycket

Opportunities

• Appar kan bli ännu mera populära
• Kan uppfinnas nya plattformer var man använder appar

Threats

• Appar dör ut
• Appar blir opopulära

Komplettering för workshop 16, 9.4.2015, Markus Laxell

Workshop 16 handlade om omvärlds- och trendanalyser, några exempel på olika analyser är PEST-analys, SWOT-analys och STEEP-analys.

Det finns då alltså inte enbart en enda analys man måste använda sig av utan det är ganska fritt och i vissa fall fungerar vissa analyser bättre än de andra, även om SWOT-analysen används ganska flitigt i överlag. STEEP-analysen är i stort sett samma sak som en PEST-analys med den skillnaden att här tar man även i beaktande miljön utöver politik, ekonomi, sociala faktorer och teknologi. Med SWOT-analysen får man en hyfsat bra överblick över vad det lönar sig att satsa på och vad man eventuellt bör förbättra för att få en bättre konkurrenskraft.

Jag har här valt att använda mig av en STEEP-analys över apps om 5 år eftersom detta var vårt uppdrag under projekt 4.

Sociala faktorer

- Människor älskar apps, speciellt populära bland unga

Teknologiska faktorer

- Tar bra nytta av ny teknologi, krävs inte så mycket (relativt lätt) för att tillverka en app

Ekologiska (Miljö) faktorer

- Digital vara, "väldigt miljövänlig"

Ekonomiska faktorer

- Stor bransch med ett brett urval av apps, en nackdel är att folk förväntar sig gratis apps och inte vill betala för dem

Politiska faktorer

- Väldigt få restriktioner, de är i allmänhet tillåtna överallt (med vissa undantag)

Gruppinlägg: Kickout

Under kickouten på måndagen diskuterade vi kursen och vad vi lärt oss under de fyra projekten. Gemensamt för oss alla är att vi lärde oss att marknadsföring inte bara är reklam.

Projekt 1-Vad är marknadsföring?
Projekt 1 gick mest ut på att bli introducerad och lära sig grunderna i marknadsföring. Det som vi alla tyckte var lite "tråkigt" var när vi skulle göra vår egen superhjälte, vi hade inte riktigt någon nytta av det. Vi lärde oss bl.a. att marknadsföring inte bara är reklam, vilket var en uppfattning som de flesta av oss hade innan kursen drog igång. Vi tyckte hursomhelst att det inte fanns något riktigt negativt i projekt 1, utan att det fungerade bra och vi fick bra grundinformation.


Projekt 2-LokalTapiola
Under det andra projektet lärde vi oss flera nya begrepp, såsom segmentering, positionering, målgrupp och differentiering. Det som vi tyckte att var lite otur med presentationen åt LokalTapiola var att vi var bland de sista att presentera åt uppdragsgivarna. Vi tyckte att vi hade många bra idéer, men de orkade kanske inte riktigt höra på ordentligt, eftersom de hade hört på så många presentationer redan. Vi tyckte även att vi blev lite orättvist bedömda, och att vi borde ha förtjänat ett lite bättre vitsord från presentationen. Det var hursomhelst ett konkret projekt med klara anvisningar, vilket gjorde det lättare att arbeta. Ännutill fick vi lära oss mycket om försäkringar, vilket vi inte visste så mycket om från tidigare.


Projekt 3-Aboprint

Projektet om Aboprint ansåg vi alla att nog var ganska intressant även om det stundvis kändes väldigt tråkigt, möjligtvis eftersom det var en bransch vi inte direkt varit involverade i tidigare men att Aboprint var ganska aktivt involverade i projektet underlättade definitivt. Några saker vi anser att är viktiga och som vi lärde oss är bl.a. att det är viktigt att undvika onödig stress och att istället göra uppgifterna i god tid eftersom man då får ett bättre resultat. En bra föredragningslista är en annan sak vi kom fram till att är väldigt bra att ha, annars är det lätt hänt att hela mötet går till spillo. I vissa fall kan man även vara tvungen att utföra uppdrag utan att ha all information man skulle vilja ha, det var även fallet för detta uppdrag. I överlag anser vi att vi skötte detta projekt ganska bra och var nöjda med våra prestationer under uppdragets gång.

Projekt 4-Yle

Vi höll alla med om att Yle-projektet var det svåraste. Orsaken till det var att själva uppgiften var så flummig, och ännu dagen före presentationen visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. Det var ändå det intressantaste projektet, eftersom medie-branschen tilltalade oss alla. Vi valde i uppgiften att fokusera på appar om 5 år, och detta tyckte vi var intressant eftersom appar har utvecklats så mycket de senaste fem åren, och vi tror att de kommer att fortsätta utvecklas och växa under de fem nästa åren.

Bokreflektion: Robin Käld

Inom ramen för projekt 4 valde att jag läsa boken "Ta betalt! Om prissättning i skapande branscher" av Maria Österåker. Jag hade ingen egentlig orsak till att jag valde boken, men eftersom den är menad för sådana som ägnar sig åt konstnärliga och skapande yrken, så tänkte jag att den skulle passa perfekt till Yle-uppdraget. Dessutom har boken blivit nominerad till årets marknadsföringsbok, så jag hade ganska höga förväntningar på boken.

Österåker behandlar flera saker i boken som är viktiga att tänka på när man prissätter sin produkt. Bl.a. tar hon upp att kunden kan värdera produkten annorlunda än en själv. Detta kommer att inverka på hur mycket kunden är villig att betala. Hon tar även upp frågan om man hellre ska sälja dyrt till några få kunder eller billigt till många kunder.

Eftersom jag tycker att boken är skriven på ett sätt så att även de som inte har någon som helst erfarenhet av ekonomi ska förstå den, så lärde jag mig egentligen inte någonting helt nytt. Den viktigaste sak som jag ändå fick mera förståelse för hade ingenting med själva marknadsföringen att göra. Det hade att göra med det som vi har gått igenom inom grundkursen i redovisning. Kostnader, självkostnadskalkyl och olika sorters pålägg. Österåker förklarade allt på ett lättförståeligt sätt, vilket gjorde att jag förstod lite bättre vad det handlar om. Detta var absolut min största aha-upplevelse som jag fått av boken.

Det var en sak som jag fastnade för när jag läste boken. Österåker skriver om en metod man kan använda sig av när man prissätter en vara, x3-modellen. Den handlar om att addera alla kostnader för att producera varan, samt lägga till en lön åt sig själv i den summan. Efter det multiplicerar man summan med tre, och detta blir priset. Det var det sista som Österåker(2010) skrev som lämnade i minnet. "Om inte annat så låter det lite snofsigt att säga att man prissätter enligt x3-modellen."(s. 66). Detta tycker jag låter löjligt och oprofessionellt. Man ska inte använda sig av en metod bara för att den låter snofsig, det är bara en dålig orsak till att använda metoden.

Efter att ha läst boken kan jag inte säga att boken har hjälpt mig i projektet. Vårt uppdrag handlar om appar om fem år, jag kan kanske tänka mig att den skulle hjälpa mig lite i hur jag ska tänka ifall jag ska börja ta betalt för en app, men något som jag kan tillämpa direkt i projektet fick jag inte. Som sagt var det egentligen inte något helt nytt som kom upp, men som tur fick jag det på klart vad gäller redovisningen :)

Källor:

Österåker, M. (2010). Ta betalt! Om prissättning i skapande branscher. Malmö: Liber.

Bokreflektion: Axel Koukkula

Jag valde som min bok David Aakers "Brand relevance : making competitors irrelevant" (2011), då jag såg att bokens titel skulle vara aktuell inom vår projekt. Vi hade valt som vårt projekt "Apps om 5 år" och då konkurrensen på app-marknaden är enorm, måste varumärket vara starkt för att skilja sig ur mängden.

Aaker har använt sig av flera olika case-fall för att ta fram sina synpunkter i boken, som t.ex. Apple's iMac och iPad, öltillverkaren Asahi i Japan m. fl.. Detta tycker jag att är mycket bra då det är lättare att förstå de teorier han hänvisar till, då det finns något konkret man kan koppla det till. I början av boken tar han fram de två viktigaste modellerna i tanke på vårt projekt : the brand preference model och the brand relevance model.

Som Aaker skriver (2011:10)så handlar den förstnämnda av dessa två, handlar det om att skapa en stark preferens av sitt eget varumärke över de konkurrerande märken för kunderna. Då handlar det om att göra detta i en kategori/underkategori som finns redan på marknaden, och bara göra varumärket mer attraktivt och pålitligt för kunderna.

Däremot handlar det i "the brand relevance model" om att skapa en ny kategori eller underkategori för en vara, och få en dominerande marknadsposition inom den kategorin. Ifall man lyckas skapa en tillräckligt olik produkt som skulle inte konkurrera med nuvarande produkter, eller om man t.o.m. lyckas ta över deras marknadsandel, blir konkurrenterna orelevanta. Det är dock svårt att behålla synligheten för endast sitt varumärke inom en kategori och upprätthålla en ny kategori, för att inte nämna svårigheten att skapa en helt ny kategori.(2011:14)

Jag tror att vi i Team Know-How kan använda dessa modeller i vårt projekt då ett starkt varumärke är mycket viktigt inom marknaden för appar. Inför framtiden blir det säkert ännu mera relevant med dessa modeller då marknaden växer kraftigt årligen.

Källor:

Aaker, David A. (2011) Brand relevance : making competitors irrelevant

Bokreflektion: Wille Kreutzman

Till denna bokreflektion har jag valt att läsa boken ”Mastering the requirements process”  av S. Robertson och J.Robertson. Boken berättar om hur man i dagens digital utvecklingsmiljöer kan identifiera de krav som går in i utvecklingen av en produkt eller ändra en existerande, och exakt upptäcka och veta vad kunden behöver och vill ha. De mest användbara produkterna är de där utvecklarna har förstått vad produkten är avsedd att åstadkomma för sina användare och hur den ska uppnå det syftet.

Varför valde jag då denna bok trots att den inte direkt är relaterad med media? Om Jag tänker på begreppet ”media idag”, så tänker jag på gott och ont på digital media. Och det är något som jag fokuserat på här. Vi kan konstatera  att vår värld digitaliseras allt mera och media lika så. Också de produkter som marknadsförs har en stark koppling till vår digitala värld. Då anser jag det också som en fundamental sak för företag som YLE, som vill utveckla och stärka sin organisation i dessa  digitala tider. Att förstå hur man skall tänka när man utvecklar produkter och tjänster för kunderna med ett stakt digitalt mediabeteende. Jag tror att vi har hjälp av denna bok i projektet eftersom den ger en insyn i just detta och hur detta görs på ett bra, de mest effektiva och ekonomiska sättet. Med detta i bakfickan kan vi hoppeligen komma till bra slutsatser så här i projektets slutskede,  i gruppen Team Know-how hade vi också bollat ideér om appar, vilket boken också bra passar in på.

Boken har öppant upp en hel del om hur komplicerat eller i hur små bitar man faktiskt kan spjälka något som produkt krav. Allt från hur produkten eller tjänsen skall fungera till värde åt kunden, eller få en nogrann bild av omfattningen av projektet. Och det som boken har som jag anser väldigt användbart är modeller för hur man skall ta fram och lista dessa krav och veta vilka som är de rätta för just den produkten. En av de större och viktigare är Volere krav process modellen, i boken beskrivs exakt vad modellen består av och hur den skall byggas upp. En kravanalys är avgörande för framgången för ett system eller mjukvaruprojekt.

”The foundation of the house of quality is the belief that products should be designed to reflect customers´ desires and tastes- so marketing people, design engineers, and manufacturing staff must work closely together from the time a product is first conceived”

(2006, 338)

REFERENSER

S. Robertson, J. Robertson, (2006), ”Mastering the Requirements Process”, 2nd E. Boston: Pearson Education

Bokrefletkion: Markus Laxell

Till denna del av kursen valde jag att läsa boken "The future of the internet and how to stop it" av Jonathan Zittrain. Jag fastnade direkt för boken p.g.a. dess titel, enligt titeln antog jag att de menade att man bör sluta använda internet så mycket som man gör nu och istället fokusera på något annat sätt att skapa olika nätverk. Det fanns ganska mycket information i boken tack vare att den ändå var ganska lång, en del av det som stod i boken hade jag redan stött på i någon litteratur jag läst tidigare men en hel del var ändå nytt. 

Något jag lärde mig som Zittrain (2008;137) tar upp i boken  är t.ex. att även om internet som sådant har fört med sig många förbättringar har det även dragit med sig flera olika nackdelar. Man kan nu för tiden väldigt lätt och snabbt få kontakt med en väldigt bred grupp människor,men det har även fört med sig problemet med all spam som dagligen skickas ut, något som beräknas uppgå till över 90% av all e-mail i dagsläget. Ett annat problem som uppmärksammades var även det faktum att med tanke på alla datorer som finns ute i världen just nu kan bli offer för så kallad "hijacking" alltså att någon annan person tar över kontrollen av din dator och använder dens kraft för att t.ex. vidareutveckla något virus eller sprida mer spam.

Avslutningsvis kan man då säga att även om boken kanske inte direkt har stött arbetet med uppdraget, tror jag ändå att denna bok har gett mig lite mer insikt över internet som helhet, både dess för- och nackdelar och vad man bör göra och vad man bör undvika att göra. Detta tror jag att ändå kan hjälpa oss i detta projekt och även andra projekt i framtiden.

Källförteckning:

Zittrain Jonathan, 2008, "The future of the internet and how to stop it", Yale University Press, New Haven & London

Bokreflektion: Emil Warras

Jag valde att läsa boken “Matkanopas: Entä jos kansainvälistymisessä on kyse vain kahdesta asiasta?” av Saku Tuominen och Riku Kuulasmaa. Boken handlar om globalisering och innehåller flera praktiska exempel kring ämnet (Tuominen och Kuulasmaa 2011). Jag valde boken för jag anser att vårt projekt: “Apps om 5 år” starkt tangerar globalisering och denna bok verkade ha en intressant syn på ämnet.

Bokens centrala tes är enligt författarna den simplaste och kortaste globaliseringsteorin: “För att ha global succé måste människan, produkten eller tjänsten vara bra och intressant i målgruppens ögon” (Tuominen och Kuulasmaa 2011, 27) Denna teori bryts ner i boken och författarna förklarar alla aspekter av teorin med exempel.

Min största upplevelse var när jag läste meningen i stycket ovan för första gången. Kunde global succée verkligen vara så simpelt? Var teorin inte bara en självklarhet? När jag läste vidare var jag övertygad att alla inte använder sig av metoder som krävs för att vara bra och intressanta.

Vårt uppdrag har att göra med apps. Applikationer är säkert en av de globalaste produkterna som finns. Vi kan utnyttja oss av metoden som denna bok presenterat. Boken inkluderar även 10 utmaningar för globalisation som vi kan analysera och jämföra med våra teorier om utmaningar för apps 5 år framåt. (Tuominen och Kuulasmaa 2011, 123-227)

Litteratur:

S Tuominen och R Kuulasmaa 2011. Matkanopas: Entä jos kansainvälistymisessä on kyse vain kahdesta asiasta?. Helsingfors: Kustannusosakeyhtiö Tammi.

Komplettering för workshop 14, 26.3.2015, Markus Laxell

Jag delade in media i tre olika kategorier för att kunna göra en klarare helhet, nämligen media för information, media för underhållning och media för sociala behov.

Morgon:

På morgonen används främst sociala medier som Facebook och Whatsapp för att kommunicera med vänner och kolla vad som hänt medan man sovit.

Dag:

På dagen håller man kontakt med kompisarna m.h.a. sociala medier, lyssnar på musik t.ex. m.h.a. musiktjänster som Spotify och ser på videon på Youtube, under dagens lopp läser man även nyheter på internet och går igenom mailen.

Kväll:

På kvällen håller man också kontakt med sina vänner m.h.a. sociala tjänster som Facebook och Whatsapp, ser på en film eller ett avsnitt av någon serie med t.ex. Netflix, man lyssnar även på musik både när man gör skoluppgifter och när man bara hänger hemma, går igenom mailen igen och ser om det kommit några nya nyheter.

Natt:

På natten pratar man ännu lite med sina kamrater via sociala medier, lyssnar på musik, ser slut filmen eller serieavsnittet och avslutar skoluppgifterna innan man går och lägger sig.

Komplettering för workshop 13, 23.3.2015, Markus Laxell

Frågan "media idag?" är en bra fråga, eftersom media hela tiden utvecklas. Om man tänker på vad media är idag är det första man tänker på TV, radio och tidningar, men till media hör även allt möjligt som telefoner, sociala medier, musiktjänster, videostreaming som t.ex. Netflix och datorer i överlag. Till denna fråga kan man även tänka sig svara på hur media är idag, jag anser att media är ganska överväldigande idag och är sist och slutligen en ganska stor del av vardagen för att man så gott som konstant använder sig av antingen en telefon eller dator där man har tillgång till allt möjligt, man kan alltså få info m.h.a. flera olika kanaler.

Vecka 15

Denna vecka gjorde vi omvärldsanalyser på vårt fokusområde, apps om fem år.

PEST-analys

PEST-analysen innehåller de olika politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna. Denna analys kan även användas för att studera de externa faktorerna i en SWOT-analys.

SWOT-analys

SWOT-analysen används för att komma fram till de olika styrkorna(S), svagheterna (W), möjligheterna (O) och hoten (T) kring någon produkt eller till och med en person. Med hjälp av denna analys får man en ganska bra överblick över vad man bör satsa på och vad man kan, om man kan, förbättra någon svaghet för att göra sin produkt/tjänst mera konkurrenskraftig på marknaden.

Hur det allt hänger ihop

Vecka 14

På måndagens workshop började vi med att komma på 3 intressanta uppdrag (tryck på bilderna för större versioner) och skulle välja en av dessa för att jobba med under detta projekt med titeln “... om 5 år”. Av dessa valde vi sedan att fokusera på “Apps om 5 år”. Under workshopens gång satt vi först individuellt och skrev ner vad vi vet, vad vi inte vet ännu och hur nuläget ser ut, sedan diskuterade vi det i par och slutligen hela gruppen. Vi hade alla kommit på olika saker och även om vissa var likadana, visar det att detta kan vara ett effektivt sätt att arbeta på.

Social Media om 5 år

TV-serier om 5 år

Apps om 5 år

Vad som gjorts vecka 13, Ämne: Media

Första workshoppen i Projekt 4.
Vi delades upp i blandade grupper så att det fanns representanter från olika team. I grupperna funderade vi på vad media egentligen är. Vad media är idag. Sedan tog vi den informationen och de reflektionerna vi kommit fram till, tillbaka till våra egna team.

Vi konstaterade att de flesta grupper hade en relativt likadan syn på "media idag". Speciellt en relativt klar bild av vad digital media är.

Team Know--How´s "Customer journey mapping". En sammanställning av våra medierdagböcker och en typisk dag i våra liv när det kommer till användning av media i olika former.

Klicka på bilden för att se en större version.

Vad är media?

Media som ett begrepp är väldigt brett och innehåller många olika delområden, kort sagt kan man dock definiera media som en kanal för information och/eller underhållning. Till media hör alltså saker som tidningar, TV, radio, social media och musik. Media används alltså för att förmedla information till konsumenter på ett snabbt och effektivt sätt.

Vi indelade media-användningen till tre olika typer av mediakonsumtion: media för sociala behov och kontakter, för underhållning och för informationssökning.


Morgon:

På morgonen används media främst för kommunikation och socialisering med vänner. Efter det lyssnar man på musik medan man håller på med morgonrutinerna. I frukostbordet läser man dagens nyheter antingen digitalt eller i pappersformat.


Dag:

På vägen till skolan/jobbet lyssnar man på musik från appar eller radion. Under dagens lopp används media även för mer informationssökning, socialisering med vänner, underhållning i form av videon och e-mail.


Kväll:

Under kvällen använder man media mest för socialisering och underhållning i olika format. Även lite informationssökning i form av skoluppgifter finner sin plats här.


Natt:

På natten socialiserar man eventuellt ännu lite med sina vänner samt göra till slut de tidigare påbörjade skoluppgifterna.

Markus tankar om projekt 3

Till projekt 3 valde vi att jobba med Aboprint, ett företag som är verksamt inom marknadsförings- och tryckeribranschen. Uppdraget var att hitta på lösningar till deras problem som är dålig synlighet. Jag tycker att projektet har varit ganska intressant och jag har lärt mig en hel del trots att min närvaro under kursens gång varit under all kritik, resten av gruppmedlemmarna i Team Know-How har dock varit otroligt duktiga och jag skall definitivt aktivera mig mer under nästa projekt. Något jag dock lärt mig är att det är bra att göra en konkret lista på vad som skall diskuteras under mötena för annars är det väldigt lätt hänt att man glömmer bort att koncentrera sig på det som är viktigt och istället pratar om mycket annat som är mindre viktigt just då. Jag ser fram emot att se hur vårt samarbete blir i framtiden.

Axels tankar om projekt 3

Projekt 3 med vårt uppdrag att förbättra synligheten med tryckföretaget Aboprint har kommit till sitt slut. Det var en rolig och annorlunda utmaning att ta reda på en bransch som man aldrig förut kommit i kontakt med desto djupare. 
          
Jag anser att den slutgiltiga produkten vår grupp kom fram till var helt klart suverän, även om vägen dit verkade emellanåt mindre konkret och framtiden oviss. Vårt arbete inom gruppen var vid somliga stunder mindre effektivt, men när vi koncentrerade oss noggrant på möten verkade det nästan som idéflödet skulle aldrig kunna ta slut! På workshopparna verkade det emellanåt som om inget som vi gick igenom hade något att göra med de tidigare workshopparna, men mot slutet började alla pusselbitarna falla ihop till en konkret bild av uppdraget. 

Jag väntar jag med iver på nästa uppdrag och de framtida utmaningar vår team skall stå inför!

Robins tankar projekt 3

Projekt 3 lider mot sitt slut, och det känns som om det var igår ledarna från Aboprint och Ungmartha var och gästföreläste. Det har gått väldigt fort. Vår uppgift blev att hitta en lösning till Aboprint för hur de kunde öka medvetenheten om dem och deras tjänster. Vårt mål för Aboprint blev därmed att bli top-of-mind i Åbotrakten, samt partiell synlighet i hela södra Finland.

Ibland kändes projektet helt hopplöst eftersom det var svårt att komma på nya idéer åt ett företag i en bransch som vi alla ansåg vara trist och döende. Övningarna kändes ofta meningslösa, och ofta funderade jag på varför vi gjorde dem. Det är ändå roligt att se hur allt faller på plats i slutet, efter att det känts som om vi inte har kommit fram till något. Jag är mycket nöjd med vår presentation och tycker att vi hade bra lösningar åt Aboprint och den positiva respons vi fick av uppdragsgivarna efter presenatationen gjorde att man kunde avsluta med en bra "feelis".


Det som lämnat mest i minne från projektet är hur viktigt det är med ett fungerande grupparbete, och att alla deltar. De tillfällen under projektets gång som alla gruppmedlemmar varit samlade är lätträknade, och gruppens arbete lider såklart av detta. För det första är det svårt för den som varit borta att hänga med i vad som händer, och för det andra är det svårt att komma på idéer om endast två medlemmar från gruppen är på plats. Detta bidrar i sin tur även till att arbetsmotivationen sjunker.

Sen är det även viktigt att hållas koncentrerad under gruppmöten. Ofta har våra tankar cirklat kring något helt annat än Aboprint, vilket gör att det mesta arbete lämnar till sista minuten. Det är den största lärdom jag tar med mig till nästa projekt, att försöka hållas koncentrerad under möten.

Överlag är jag nöjd över projekt 3. Jag är glad att se att vår grupp fungerar bra ihop, om man bara försöker. Jag ser med nöje fram emot nästa projekt!

Robin

Tankar kring projekt 3, Wille Kreutzman

Under projekt tre har vi jobbat med AboPrint, ett lokalföretag som verkar inom marknadsförings- och tryckmediabranschen och vi skulle fundera ut lösningar till deras synlighetsproblem.

Det har varit intressant att följa med hur workshopparna har utvecklats under projektets gång. Och nu börjar det falla på plats hur vi bollar ideérna mellan "verklighet" eller caset och workshopparna.
Om jag tänker på vårt arbete, det vill säga Team Know-How så tycker jag att vårt arbete blivit bättre. Personligen tycker jag också att case:et varit intressantare. Vi i gruppen har lyckats bättre med möten och andra uppgifter, vi delar upp uppgifter effektivare än förut, och det effektiverar arbetet avsevärt. Antagligen är det för att vi fått övning från tidigare projekt. Själva presentationsmässan i slutet av projektet gick hur bra som helst, vi lagade vår presentation i god tid och med omsorg. Var riktigt nöjd över våra lösningsförslag och det verkade AboPrint också vara. Och vår presentationsteknik hade också förbättrats från förra gången. Ser fram att ser hur vårt samarbete utvecklas till nästa projekt.

KOMPLETTERING (SEGMENTERING OCH MÅLGRUPPSANALYS 2.3) WILLE KREUTZMAN

AboPrint är ett företag som är verksam inom marknadsförings- och tryckmediabranschen. Utöver deras kontor i Pargas har de två stycken webb-butiker. Painonappi och Sporttinappi, vi har koncentrerat oss på Sporttinappi som erbjuder trycksaker för idrottsföreningar.

Under har Jag studerat AboPrints kundkrets med hjälp av segmenteringsvariaber.

Geografisk
AboPrint och Sporttinappi har som kundkrets hela landet. Mera realistiskt är dock att AboPrints kundkrets är Pargas med omnejd (d.v.s. kontoret) och Sporttinappi har hela södra Finland.

Demografisk

De satsar mest på föreningar och aktiva organisationer, så gruppen är ung, aktiv.

Beteendemässig

Sporttinappis mest säljande produkter englit AboPrint är deras nummerskyltar för cykling och orientering. Dessa köps oftast i större mängder och ju mera man köper desto mera får man rabatt på webb-butiken. Köpen är antagligen sporadiska och enligt säsong. Det vill säga kunden köper till en stor tävling och sedan kanske det inte köps på en längre tid förrän nästa tävling.

Psykografisk

Som nämnt ovan är kundgruppen aktiva människor och då medlemmar i föreningar som håller på med diverse sporter eller friluftsaktiviter. Kan variera från Scoutledare som studerar till en medelålders lagledare som jobbar heltid.

KOMPLETTERING (WORKSHOP 11: 4B) WILLE KREUTZMAN

De 4B:na

Brand

Brand eller varumärke är i stort sätt vad ett företag, en produkt eller en tjänst står för, vad som ger det mening och varför just det varumärket är unikt, en lätt förklaring av Mossberg & Sundström ( 2011, 236). De flesta företag lägger stor vikt på att skapa ett starkt brand, en positiv bild av företaget. Eftersom lyckas man med det betyder det att kunden högst antagligen känner igen produkten eller tjänsten, och i och med varumärket vet att det är frågan om kvalité eller en oöverträffbar njutning.

Bilder

”En bild säger mera än tusen ord” är ett välkänt ordspråk, men ett faktum är att vi reagerar mycket starkt på bilder, och de är mycket användbara inom marknadsföring. Bilderna skall sticka ut dessutom är det viktigt att de innehar ett tydligt budskap. En bild kan skapa känslor och atmosfär på ett annat sätt en vad simpel text kan. Är det en bild på en produkt får man antagligen en bild av produkten och hur det är att inneha en sådan.
Till exempel en bild på en saftig smörgås, får mig att känna mig hungrig, och känna att jag just skulle vilja ha en sådan produkt. Lika starkt skulle jag inte reagera på en text som lyder ”Saftig fullkornssmörgås med fräscha grönsaker!” .  Bilderna kan användas i samband med budskapet till exempel gröna nyanser i bilder signalerar ofta att man är milövänlig eller sysselsätter sig med green washing.

Budskap

Budskapet är det företaget, föreningen eller organisationen står för.  Budskapet kan förverkligas med de andra tre B:na, brand, bilder, berättelser.

Berättelser

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av berättelser och än idag är det en viktig del. Därför fungerar detta också inom marknadsföring. Berättelser ger mera kött på benen till brandet, bilderna och budskapet. Till exempel kan ett företag berätta om hur deras brand startade med stora svårigheter och kämpat sig mot toppen, men fortfarande följt sitt mål att erbjuda förmånliga produkter och bra service till alla kunder.  Detta ger en bild av att företaget är på allvar intresserade av sina kunder och att de verkligen vill vad det kommer ut och säger.


REFERENSER

Mossberg L. & Sundström M. (2011,) ”Marknadsföringsboken” Lund: Studentlitteratur

Mina tankar om Projekt 3

Den viktigaste insikten jag fick under detta projekt var att undvika att stressa. Före förra presentationen var jag mycket nervösare, men jag tror att det gick mycket bättre denna gång. Vi gjorde alla slides klara i god tid och valde att inte försöka muta någon med godis.

Jag lärde mig även att man ibland måste ta risker och göra ett uppdrag utan all information. Vi hade ingen data om Aboprints marknadsandel men vi diskuterade ändå den i presentationen, bara på ett annat sätt.

Jag märkte även hur viktigt en bra föredragningslista är. Ett möte vi hade med gruppen kom ingenstans innan vi skrev ner vad som skulle diskuteras och vad vi ville komma fram till.

-Emil Warras

Vad vi gjorde vecka 12

Veckan började med en gästföreläsning av event manager Linda Kullas, som jobbar för Lyyti, hon berättade jobbet hon för tillfället har och vad hennes arbetsuppgifter går ut på. Och öppnade då också begreppet eller titeln Event Manager ännu mera. Kullas berättade också om hennes arbets verktyg som underlättar hennes och Lyytis vardag, som då till exempel mjukvaran Hubspot som är till för att kunna skapa statistik och lätt upprätthålla ett företags sociala medier, och på så sätt ha bättre koll på marknadsföringen. Vår grupp ansåg detta och denna föreläsning vara intressant eftersom fortsätter vi med våra marknadsföringsstudier så kan det mycket väl hända att vi infinner oss inom samma arbetsuppgifter som en event manager någon gång under våra karrierer.

På torsdagen diskuterade vi marknadsföringens 4B, alltså branding, bilder, budskap och berättelser. Vi diskuterade även om vilken målgrupp vi har valt, hur vi vill nå fram till dem, vilket budskap vi vill förmedla och vad målet är.
Målgruppen är organisationer med betoning på ungdomsorganisationer som sportlag och scoutkårer. Våra planer för att nå dem är genom internet, med hjälp av sociala medier, SEO, evenemang och samarbete med organisationerna. Budskapet vi vill föra fram är “Sporttinappi är det bästa valet när man beställer printprodukter”.
Vårt mål är att få Sporttinappi till “top-of-mind”, vi skall skapa medvetenhet genom försäljningskanalerna som finns. Vi önskar engagera oss via evenemang och samarbete med organisationen och den önskade effekten är givetvis ökad försäljning, bättre synlighet och att de skall bli ett “top-of-mind” brand.

Komplettering för workshop 11, 12.3.2015, Markus Laxell

4B - Branding, bilder, budskap och berättelser

Branding - Branding är, till skillnad från ren marknadsföring, en "pull" modell istället för "push". Med branding avser man göra så att märket på sätt och vis marknadsför sig självt utan att behöva lägga ner mer tid och pengar på att marknadsföra något. Företag bör sträva efter att skapa ett starkt brand, själva reklamen kanske lockar till sig kunder men brandet gör att de blir lojala till företaget. Man skapar ett starkt brand genom att erbjuda hög kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris och lyckas hålla sina kunder nöjda under årens gång, nöjda kunder för vidare företagets rykte och man behöver därmed inte betala extra för att göra reklam för företaget, något som definitivt är en fördel för företaget.

Bilder - Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, något som kanske inte nödvändigtvis bokstavligen stämmer men det finns en väldigt bra poäng i detta uttalande. Om man tar bilden på de sex kvinnorna som står i underkläder får man fram ett brett budskap med en enkel bild, istället för att behöva skriva ut saker och ting. När man ser på den här bilden ser man kvinnor av olika etnicitet med olika kroppsformer, vissa smalare och andra med lite mer kurvor. Med denna bild vill man då alltså säga något i form med "Våra produkter kan användas av vem som helst, oberoende av ursprung eller ålder.", bilden som är tagen i Burger King säger kort och gott att deras mat är så bra att till och med Ronald McDonald, alltså McDonald's maskot, äter där.

Budskap - Budskap hänger, enligt mig, ihop ganska långt med bilder i marknadsföring. Om man vill framföra ett budskap som att man t.ex. bryr sig om miljön kan man helt enkelt göra det genom att exempelvis publicera bilder där någon anställd i företaget hjälper till att städa upp efter oljeutsläpp eller genom att använda sig av "greenwashing", alltså att man ger ut information om att man bryr sig om miljön och gör så gott man kan för att dra ner på resursanvändningen osv. även om man i själva fallet kanske inte alls gör så gott man kan.

Berättelser - Berättelser är något man inom marknadsföring använder i ett försök att få konsumenterna mera "involverade" med företaget. Berättelser kan användas för att försöka få konsumenterna att relatera till det de ser, till exempel Coca-Cola har gjort filmer där de visar lyckliga familjer i medelklassen som tillbringar tid med varandra i sina hem, där de ganska subtilt tillsammans sitter och njuter av tiden med varandra samtidigt som de har en flaska läsk med sig. Endast i slutet av denna reklam får man se en stor skylt där det står Coca-Cola, detta är smart marknadsföring eftersom berättelser används för att få folk att relatera till något bekant eller något de själva strävar efter, och genom att visa just sin produkt i berättelsen kan man få folk att även vilja köpa produkten.

Komplettering för workshop 10, 5.3.2015, Markus Laxell

De olika marknads-kommunikationskanalerna som finns är bl.a. Youtube, email, hemsidor, bloggar, reklambrev, reklam på nätet, d.v.s. internet som en helhet.

Internet i allmänhet är en väldigt bra kanal att använda sig av eftersom det används väldigt flitigt av de unga vuxna i dagens samhälle. Genom att erbjuda god information på olika plattformer som sociala medier, företagets webbsidor eller bloggar kan konsumenterna lätt söka upp den information de anser vara relevant för tillfället och undersöka/jämföra det med konkurrenterna. Många företag använder sig därför flitigt av internet för att kunna nå ut till en bred grupp samtidigt som de även kan inrikta sig speciellt på en viss målgrupp som t.ex. sportföreningar. Ett stort plus är att företagen lätt kan erbjuda bra lösningar för dessa sportföreningar som är lätta att hitta, ett minus är dock om företaget lägger ut för mycket information så kan det kännas överväldigande och därmed i värsta fall skrämma bort potentiella kunder.

Eftersom målgruppen som valdes är ungdomsorganisationer som helhet anser jag att kanalen som målgruppen mest använder är internet, av den enkla anledningen att unga idag har väldigt lätt att hitta relevant information på nätet om den produkt de vill ha. Av egen erfarenhet, i de ungdomsorganisationer jag själv medverkat i, kan jag säga att de flesta inte vill bli uppringda av företag och få höra om specialförmåner eller erbjudanden de har utan hellre söker upp informationen själv eller förlitar sig på rekommendationer av bekanta. Ett sätt som de flesta ungdomsorganisationer kan tänka sig att bli kontaktade på är dock reklam via email.

Aboprint använder sig för tillfället av ett flertal olika kanaler som traditionell massmedia, alltså annonser i tidningar, men de använder sig även av nätet till en ganska stor del m.h.a. facebook, twitter och youtube. Jag tycker att Aboprint använder sig av internet på ett bra sätt, de har en facebooksida där de med jämna mellanrum laddar upp nya inlägg och laddar även upp filmer på youtube, de använder sig dock inte så mycket av Twitter, vilket är något de skulle kunna förbättra.

Den nuvarande huvudkanalen, alltså internet, anser jag att används ganska flitigt av Aboprint men här finns även plats för förbättring. Jag anser att de bör använda sig bättre av facebook för att på så vis kunna nå ut till målgruppen på ett bättre sätt, de bör försöka få till mera konkreta inlägg på både svenska och finska och inte främst finska inlägg som finns på deras sida just nu. Deras webbsidor är ganska bra strukturerade enligt mig och här finns inte mycket som kan förbättras avsevärt, innehållet erbjuds även både på finska och på svenska.

Komplettering för workshop 9, 2.3.2015, Markus Laxell

Man kan segmentera Aboprints marknad på några olika vis, m.h.a demografiska variabler, geografiska variabler, beteendemässiga variabler och psykografiska variabler. I detta sammanhang anser jag att de geografiska och beteendemässiga variablerna är till störst nytta och har därför valt att fokusera på dem.

Jag anser att det är svårt att segmentera marknaden i olika åldersgrupper eftersom produkterna Aboprint erbjuder inte direkt inriktas till någon specifik ålders- eller könsgrupp som t.ex. 20-30 åriga män utan deras produkter och tjänster går att köpas av i stort sett vem som helst. Jag har därför istället valt att segmentera marknaden på följande vis, nämligen ungdomsföreningar, företag, sportorganisationer, kontor och evenemang där det behövs olika skyltar m.m.

Sportorganisationer som helhet, beroende på om de är stora eller små, kan tänkas köpa ganska stora mängder produkter av Aboprint via Sporttinappi där de kan få flyers, tävlingsnummer, sportflaskor osv.

Ungdomsföreningar kan tänkas köpa alla möjliga olika produkter som t.ex. affischer för att göra reklam för kommande evenemang, textiltryck för att kunna marknadsföra sin förening eller om de t.ex. vill sälja kalendrar för att få in lite pengar till kassan så kan de tänkas vända sig till Painonappi som är en del av Aboprint.

Kontor och övriga företag kan i sin tur behöva olika kontorsmaterial som flyers, visitkort, kuvert, olika stämplar osv, alla dessa är sådant som troligen kommer att beställas antingen ganska frekvent i små satser eller med ganska långa pauser för att de sedan skall lägga in en stor beställning.

Målgrupper och kanaler

Hela kursens tankar på hurdan Internet är som marknadsföringskanal.

Vad vi gjort under veckan?

På måndagen gjorde vi en workshop om segmentering. Vi segmenterade tryckproduktsmarknaden och valde en målgrupp åt Sporttinappi. Vi valde att fokusera på ungdomsorganisationer i allmänhet, även ungdomsorganisationer som inte traditionellt köper stora mängder som t.ex. scoutkårer.

Vi fick även som uppgift att intervjua en person i vår målgrupp. Wille intervjuade en person som är ledare i en scoutkår. Han kom bl.a. fram till att personen i fråga inte ville bli kontaktad om erbjudanden. Den intervjuade sade även att han antagligen skulle söka tryckprodukter från internet eller fråga rekommendationer av vänner.

På torsdagen diskuterade vi målgrupper och försäljningskanaler. Vi fick presentera internet som en försälingskanal åt kursens alla deltagare. Vi tänkte också på vilka försäljningskanaler skulle vara optimala för just Sporttinappi, och brainstormade allmänt kring försälningskanaler.

Vår mindmap av AboPrint och deras målgrupp och marknadsföringskanaler.

Komplettering för workshop 8, 26.2.2015, Markus Laxell

Jag har valt att använda mig av samma sorts modell som resten av medlemmarna i Team Know-How använt sig av där segmentering, målgrupper, differentiering och positionering är nyckeldelarna till modellen. Denna modell har tagits fram för att hjälpa oss göra projekt 3 under kursens gång och kan även användas i framtiden i olika situationer. Frågan i projekt 3 vi skall svara på är "Hur kan Aboprint/UngMartha skapa medvetenhet för/om sina tjänster?" och för att kunna besvara denna fråga använder vi oss av modellen.

Segmentering

Segmentering är en viktig term inom marknadsföringen och med segmentering menar man möjligheten att kunna dela upp marknaden i mindre, olika, delar för att kunna erbjuda rätt produkt till rätt marknadsdel. Segmentering är viktig inom marknadsföringen eftersom man då kan ta en viss produkt och anpassa den på ett bra sätt till ett viss segment (en viss marknadsdel) för att på så vis kunna öka efterfrågan på produkten och öka sin försäljning.

Målgrupper

När ett företag vill sälja en viss produkt till en specifik grupp människor brukar man prata om målgrupper, målgrupper används väldigt flitigt för att kunna erbjuda produkter som är efterfrågade av t.ex. kvinnor i åldersgruppen 18-25 år.

Differentiering

Differentiering används inom marknadsföring för att på ett eller annat sätt bli unik jämtemot konkurrenterna, alltså att skilja sig ur mängden, och på så vis kunna skaffa sig en konkurrensfördel. Enligt Philip Kotler kan ett företag differentiera sig med hjälp av t.ex. sina produkter eller sin service.

Positionering

När man inom marknadsföring pratar om positionering är det frågan om hur man önskar att produkten skall bli uppfattad av kunderna jämfört med konkurrenternas produkter. Att lyckas få kunden att tänka på just din produkt först när det är frågan om någon specifik egenskap är viktigt eftersom kunderna oftast köper den produkt de först tänker på.

Komplettering för workshop 7, 23.2.2015, Markus Laxell

Aboprint är ett företag som är verksamt inom marknadsförings- och tryckmediabranschen och erbjuder ett flertal olika lösningar för att kunna marknadsföra just ditt företag. De har tre olika delar inom företaget, nämligen Painonappi, Sporttinappi och själva Aboprint.

Painonappi specialiserar sig på att erbjuda produkter som visitkort, flyers, affischer m.m. och är alltså främst inriktade mot företag och kontor osv.

Sporttinappi specialiserar sig på att erbjuda produkter som t.ex. drickflaskor, kläder (textiltryck) och tävlingsnummer, alltså främst för sportorganisationer eller andra evenemang där man t.ex. vill visa upp sina sponsorer med mera.

Aboprint fokuserar främst på att erbjuda en mängd olika produkter för olika företag och föreningar, de erbjuder alla möjliga olika sorters tryckprodukter, skyltar och till och med olika tejpningar (t.ex. tejpningar på bilar eller fönster).

Modellen och Uppdraget (1.3)

Sammanfattning av den gångna veckan
Under veckan har vi bland annat diskuterat och behandlat begreppet “target marketing” eller målinriktad marknadsföring både på egenhand och under workshopparna vilket innebär att man riktar lejonparten av sin marknadsföring till en målgrupp där man anser att lönsamheten är störst. Enligt Kotler, Armstrong, Wong & Saunders (2008, 410) är detta en mycket bra metod att marknadsföra.

Vi har också börjat med Projekt 3, vilket tangerar just “target marketing”.
Vi har under workshopparna lyssnat på presentationer från företagen Aboprint och UngMartha

I Projekt 3 skall vi svara på frågan;
“Hur kan AboPrint / UngMartha skapa medvetenhet för /om sina tjänster?”

För att hjälpa oss på traven, medan projektet utvecklas så har vi skapat en modell.

Team Know-How’s 4 Steps är den ordningen vi tycker ett företag ska göra när de vill skapa ett starkt brand.

“Products are created in the factory, but brands are created in the mind” – Kotler m.fl. (2008, 432)

Team Know-How’s 4 Steps

 

 

Segmentering

En nyckelterm inom marknadsföringen som innebär att man delar upp marknaden i mindre delar för att på så vis kunna erbjuda rätt produkter till rätt marknad. En fördel med segmentering är att man kan ta en produkt och anpassa den så att den passar in i olika segment och på så sätt öka sin försäljning.

Målgrupper

En viss grupp människor som ett visst företag vill sälja en specifik produkt till. Målgrupper används av organisationer för att skapa goda relationer med vissa grupper och kunna sälja produkter som passar dem, t.ex. män 18-25 år.

Differentiering

Betyder att skilja sig på något sätt, bli unik, från företag med likadana eller liknande produkter för att åstadkomma en större konkurrensfördel. Och då produkterna eller tjänsterna inte längre upplevs som perfekta substitut så har de en större chans att lyckas.

Positionering

Hur produkten uppfattas av kunderna jämfört med konkurrerande produkterna. Få kunderna tänka på din produkt först då de funderar på att köpa en specifik produkt med önskvärda egenskaper. Köpbeteendet styrs starkt av positioneringen, ifall kunderna inte känner igen din produkt, köper de knappast den heller.