Gruppinlägg: Kickout

Under kickouten på måndagen diskuterade vi kursen och vad vi lärt oss under de fyra projekten. Gemensamt för oss alla är att vi lärde oss att marknadsföring inte bara är reklam.

Projekt 1-Vad är marknadsföring?
Projekt 1 gick mest ut på att bli introducerad och lära sig grunderna i marknadsföring. Det som vi alla tyckte var lite "tråkigt" var när vi skulle göra vår egen superhjälte, vi hade inte riktigt någon nytta av det. Vi lärde oss bl.a. att marknadsföring inte bara är reklam, vilket var en uppfattning som de flesta av oss hade innan kursen drog igång. Vi tyckte hursomhelst att det inte fanns något riktigt negativt i projekt 1, utan att det fungerade bra och vi fick bra grundinformation.


Projekt 2-LokalTapiola
Under det andra projektet lärde vi oss flera nya begrepp, såsom segmentering, positionering, målgrupp och differentiering. Det som vi tyckte att var lite otur med presentationen åt LokalTapiola var att vi var bland de sista att presentera åt uppdragsgivarna. Vi tyckte att vi hade många bra idéer, men de orkade kanske inte riktigt höra på ordentligt, eftersom de hade hört på så många presentationer redan. Vi tyckte även att vi blev lite orättvist bedömda, och att vi borde ha förtjänat ett lite bättre vitsord från presentationen. Det var hursomhelst ett konkret projekt med klara anvisningar, vilket gjorde det lättare att arbeta. Ännutill fick vi lära oss mycket om försäkringar, vilket vi inte visste så mycket om från tidigare.


Projekt 3-Aboprint

Projektet om Aboprint ansåg vi alla att nog var ganska intressant även om det stundvis kändes väldigt tråkigt, möjligtvis eftersom det var en bransch vi inte direkt varit involverade i tidigare men att Aboprint var ganska aktivt involverade i projektet underlättade definitivt. Några saker vi anser att är viktiga och som vi lärde oss är bl.a. att det är viktigt att undvika onödig stress och att istället göra uppgifterna i god tid eftersom man då får ett bättre resultat. En bra föredragningslista är en annan sak vi kom fram till att är väldigt bra att ha, annars är det lätt hänt att hela mötet går till spillo. I vissa fall kan man även vara tvungen att utföra uppdrag utan att ha all information man skulle vilja ha, det var även fallet för detta uppdrag. I överlag anser vi att vi skötte detta projekt ganska bra och var nöjda med våra prestationer under uppdragets gång.

Projekt 4-Yle

Vi höll alla med om att Yle-projektet var det svåraste. Orsaken till det var att själva uppgiften var så flummig, och ännu dagen före presentationen visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. Det var ändå det intressantaste projektet, eftersom medie-branschen tilltalade oss alla. Vi valde i uppgiften att fokusera på appar om 5 år, och detta tyckte vi var intressant eftersom appar har utvecklats så mycket de senaste fem åren, och vi tror att de kommer att fortsätta utvecklas och växa under de fem nästa åren.

Bokreflektion: Robin Käld

Inom ramen för projekt 4 valde att jag läsa boken "Ta betalt! Om prissättning i skapande branscher" av Maria Österåker. Jag hade ingen egentlig orsak till att jag valde boken, men eftersom den är menad för sådana som ägnar sig åt konstnärliga och skapande yrken, så tänkte jag att den skulle passa perfekt till Yle-uppdraget. Dessutom har boken blivit nominerad till årets marknadsföringsbok, så jag hade ganska höga förväntningar på boken.

Österåker behandlar flera saker i boken som är viktiga att tänka på när man prissätter sin produkt. Bl.a. tar hon upp att kunden kan värdera produkten annorlunda än en själv. Detta kommer att inverka på hur mycket kunden är villig att betala. Hon tar även upp frågan om man hellre ska sälja dyrt till några få kunder eller billigt till många kunder.

Eftersom jag tycker att boken är skriven på ett sätt så att även de som inte har någon som helst erfarenhet av ekonomi ska förstå den, så lärde jag mig egentligen inte någonting helt nytt. Den viktigaste sak som jag ändå fick mera förståelse för hade ingenting med själva marknadsföringen att göra. Det hade att göra med det som vi har gått igenom inom grundkursen i redovisning. Kostnader, självkostnadskalkyl och olika sorters pålägg. Österåker förklarade allt på ett lättförståeligt sätt, vilket gjorde att jag förstod lite bättre vad det handlar om. Detta var absolut min största aha-upplevelse som jag fått av boken.

Det var en sak som jag fastnade för när jag läste boken. Österåker skriver om en metod man kan använda sig av när man prissätter en vara, x3-modellen. Den handlar om att addera alla kostnader för att producera varan, samt lägga till en lön åt sig själv i den summan. Efter det multiplicerar man summan med tre, och detta blir priset. Det var det sista som Österåker(2010) skrev som lämnade i minnet. "Om inte annat så låter det lite snofsigt att säga att man prissätter enligt x3-modellen."(s. 66). Detta tycker jag låter löjligt och oprofessionellt. Man ska inte använda sig av en metod bara för att den låter snofsig, det är bara en dålig orsak till att använda metoden.

Efter att ha läst boken kan jag inte säga att boken har hjälpt mig i projektet. Vårt uppdrag handlar om appar om fem år, jag kan kanske tänka mig att den skulle hjälpa mig lite i hur jag ska tänka ifall jag ska börja ta betalt för en app, men något som jag kan tillämpa direkt i projektet fick jag inte. Som sagt var det egentligen inte något helt nytt som kom upp, men som tur fick jag det på klart vad gäller redovisningen :)

Källor:

Österåker, M. (2010). Ta betalt! Om prissättning i skapande branscher. Malmö: Liber.

Bokreflektion: Axel Koukkula

Jag valde som min bok David Aakers "Brand relevance : making competitors irrelevant" (2011), då jag såg att bokens titel skulle vara aktuell inom vår projekt. Vi hade valt som vårt projekt "Apps om 5 år" och då konkurrensen på app-marknaden är enorm, måste varumärket vara starkt för att skilja sig ur mängden.

Aaker har använt sig av flera olika case-fall för att ta fram sina synpunkter i boken, som t.ex. Apple's iMac och iPad, öltillverkaren Asahi i Japan m. fl.. Detta tycker jag att är mycket bra då det är lättare att förstå de teorier han hänvisar till, då det finns något konkret man kan koppla det till. I början av boken tar han fram de två viktigaste modellerna i tanke på vårt projekt : the brand preference model och the brand relevance model.

Som Aaker skriver (2011:10)så handlar den förstnämnda av dessa två, handlar det om att skapa en stark preferens av sitt eget varumärke över de konkurrerande märken för kunderna. Då handlar det om att göra detta i en kategori/underkategori som finns redan på marknaden, och bara göra varumärket mer attraktivt och pålitligt för kunderna.

Däremot handlar det i "the brand relevance model" om att skapa en ny kategori eller underkategori för en vara, och få en dominerande marknadsposition inom den kategorin. Ifall man lyckas skapa en tillräckligt olik produkt som skulle inte konkurrera med nuvarande produkter, eller om man t.o.m. lyckas ta över deras marknadsandel, blir konkurrenterna orelevanta. Det är dock svårt att behålla synligheten för endast sitt varumärke inom en kategori och upprätthålla en ny kategori, för att inte nämna svårigheten att skapa en helt ny kategori.(2011:14)

Jag tror att vi i Team Know-How kan använda dessa modeller i vårt projekt då ett starkt varumärke är mycket viktigt inom marknaden för appar. Inför framtiden blir det säkert ännu mera relevant med dessa modeller då marknaden växer kraftigt årligen.

Källor:

Aaker, David A. (2011) Brand relevance : making competitors irrelevant

Bokreflektion: Wille Kreutzman

Till denna bokreflektion har jag valt att läsa boken ”Mastering the requirements process”  av S. Robertson och J.Robertson. Boken berättar om hur man i dagens digital utvecklingsmiljöer kan identifiera de krav som går in i utvecklingen av en produkt eller ändra en existerande, och exakt upptäcka och veta vad kunden behöver och vill ha. De mest användbara produkterna är de där utvecklarna har förstått vad produkten är avsedd att åstadkomma för sina användare och hur den ska uppnå det syftet.

Varför valde jag då denna bok trots att den inte direkt är relaterad med media? Om Jag tänker på begreppet ”media idag”, så tänker jag på gott och ont på digital media. Och det är något som jag fokuserat på här. Vi kan konstatera  att vår värld digitaliseras allt mera och media lika så. Också de produkter som marknadsförs har en stark koppling till vår digitala värld. Då anser jag det också som en fundamental sak för företag som YLE, som vill utveckla och stärka sin organisation i dessa  digitala tider. Att förstå hur man skall tänka när man utvecklar produkter och tjänster för kunderna med ett stakt digitalt mediabeteende. Jag tror att vi har hjälp av denna bok i projektet eftersom den ger en insyn i just detta och hur detta görs på ett bra, de mest effektiva och ekonomiska sättet. Med detta i bakfickan kan vi hoppeligen komma till bra slutsatser så här i projektets slutskede,  i gruppen Team Know-how hade vi också bollat ideér om appar, vilket boken också bra passar in på.

Boken har öppant upp en hel del om hur komplicerat eller i hur små bitar man faktiskt kan spjälka något som produkt krav. Allt från hur produkten eller tjänsen skall fungera till värde åt kunden, eller få en nogrann bild av omfattningen av projektet. Och det som boken har som jag anser väldigt användbart är modeller för hur man skall ta fram och lista dessa krav och veta vilka som är de rätta för just den produkten. En av de större och viktigare är Volere krav process modellen, i boken beskrivs exakt vad modellen består av och hur den skall byggas upp. En kravanalys är avgörande för framgången för ett system eller mjukvaruprojekt.

”The foundation of the house of quality is the belief that products should be designed to reflect customers´ desires and tastes- so marketing people, design engineers, and manufacturing staff must work closely together from the time a product is first conceived”

(2006, 338)

REFERENSER

S. Robertson, J. Robertson, (2006), ”Mastering the Requirements Process”, 2nd E. Boston: Pearson Education

Bokrefletkion: Markus Laxell

Till denna del av kursen valde jag att läsa boken "The future of the internet and how to stop it" av Jonathan Zittrain. Jag fastnade direkt för boken p.g.a. dess titel, enligt titeln antog jag att de menade att man bör sluta använda internet så mycket som man gör nu och istället fokusera på något annat sätt att skapa olika nätverk. Det fanns ganska mycket information i boken tack vare att den ändå var ganska lång, en del av det som stod i boken hade jag redan stött på i någon litteratur jag läst tidigare men en hel del var ändå nytt. 

Något jag lärde mig som Zittrain (2008;137) tar upp i boken  är t.ex. att även om internet som sådant har fört med sig många förbättringar har det även dragit med sig flera olika nackdelar. Man kan nu för tiden väldigt lätt och snabbt få kontakt med en väldigt bred grupp människor,men det har även fört med sig problemet med all spam som dagligen skickas ut, något som beräknas uppgå till över 90% av all e-mail i dagsläget. Ett annat problem som uppmärksammades var även det faktum att med tanke på alla datorer som finns ute i världen just nu kan bli offer för så kallad "hijacking" alltså att någon annan person tar över kontrollen av din dator och använder dens kraft för att t.ex. vidareutveckla något virus eller sprida mer spam.

Avslutningsvis kan man då säga att även om boken kanske inte direkt har stött arbetet med uppdraget, tror jag ändå att denna bok har gett mig lite mer insikt över internet som helhet, både dess för- och nackdelar och vad man bör göra och vad man bör undvika att göra. Detta tror jag att ändå kan hjälpa oss i detta projekt och även andra projekt i framtiden.

Källförteckning:

Zittrain Jonathan, 2008, "The future of the internet and how to stop it", Yale University Press, New Haven & London

Bokreflektion: Emil Warras

Jag valde att läsa boken “Matkanopas: Entä jos kansainvälistymisessä on kyse vain kahdesta asiasta?” av Saku Tuominen och Riku Kuulasmaa. Boken handlar om globalisering och innehåller flera praktiska exempel kring ämnet (Tuominen och Kuulasmaa 2011). Jag valde boken för jag anser att vårt projekt: “Apps om 5 år” starkt tangerar globalisering och denna bok verkade ha en intressant syn på ämnet.

Bokens centrala tes är enligt författarna den simplaste och kortaste globaliseringsteorin: “För att ha global succé måste människan, produkten eller tjänsten vara bra och intressant i målgruppens ögon” (Tuominen och Kuulasmaa 2011, 27) Denna teori bryts ner i boken och författarna förklarar alla aspekter av teorin med exempel.

Min största upplevelse var när jag läste meningen i stycket ovan för första gången. Kunde global succée verkligen vara så simpelt? Var teorin inte bara en självklarhet? När jag läste vidare var jag övertygad att alla inte använder sig av metoder som krävs för att vara bra och intressanta.

Vårt uppdrag har att göra med apps. Applikationer är säkert en av de globalaste produkterna som finns. Vi kan utnyttja oss av metoden som denna bok presenterat. Boken inkluderar även 10 utmaningar för globalisation som vi kan analysera och jämföra med våra teorier om utmaningar för apps 5 år framåt. (Tuominen och Kuulasmaa 2011, 123-227)

Litteratur:

S Tuominen och R Kuulasmaa 2011. Matkanopas: Entä jos kansainvälistymisessä on kyse vain kahdesta asiasta?. Helsingfors: Kustannusosakeyhtiö Tammi.

Komplettering för workshop 14, 26.3.2015, Markus Laxell

Jag delade in media i tre olika kategorier för att kunna göra en klarare helhet, nämligen media för information, media för underhållning och media för sociala behov.

Morgon:

På morgonen används främst sociala medier som Facebook och Whatsapp för att kommunicera med vänner och kolla vad som hänt medan man sovit.

Dag:

På dagen håller man kontakt med kompisarna m.h.a. sociala medier, lyssnar på musik t.ex. m.h.a. musiktjänster som Spotify och ser på videon på Youtube, under dagens lopp läser man även nyheter på internet och går igenom mailen.

Kväll:

På kvällen håller man också kontakt med sina vänner m.h.a. sociala tjänster som Facebook och Whatsapp, ser på en film eller ett avsnitt av någon serie med t.ex. Netflix, man lyssnar även på musik både när man gör skoluppgifter och när man bara hänger hemma, går igenom mailen igen och ser om det kommit några nya nyheter.

Natt:

På natten pratar man ännu lite med sina kamrater via sociala medier, lyssnar på musik, ser slut filmen eller serieavsnittet och avslutar skoluppgifterna innan man går och lägger sig.

Komplettering för workshop 13, 23.3.2015, Markus Laxell

Frågan "media idag?" är en bra fråga, eftersom media hela tiden utvecklas. Om man tänker på vad media är idag är det första man tänker på TV, radio och tidningar, men till media hör även allt möjligt som telefoner, sociala medier, musiktjänster, videostreaming som t.ex. Netflix och datorer i överlag. Till denna fråga kan man även tänka sig svara på hur media är idag, jag anser att media är ganska överväldigande idag och är sist och slutligen en ganska stor del av vardagen för att man så gott som konstant använder sig av antingen en telefon eller dator där man har tillgång till allt möjligt, man kan alltså få info m.h.a. flera olika kanaler.

Vecka 15

Denna vecka gjorde vi omvärldsanalyser på vårt fokusområde, apps om fem år.

PEST-analys

PEST-analysen innehåller de olika politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorerna. Denna analys kan även användas för att studera de externa faktorerna i en SWOT-analys.

SWOT-analys

SWOT-analysen används för att komma fram till de olika styrkorna(S), svagheterna (W), möjligheterna (O) och hoten (T) kring någon produkt eller till och med en person. Med hjälp av denna analys får man en ganska bra överblick över vad man bör satsa på och vad man kan, om man kan, förbättra någon svaghet för att göra sin produkt/tjänst mera konkurrenskraftig på marknaden.

Hur det allt hänger ihop

Vecka 14

På måndagens workshop började vi med att komma på 3 intressanta uppdrag (tryck på bilderna för större versioner) och skulle välja en av dessa för att jobba med under detta projekt med titeln “... om 5 år”. Av dessa valde vi sedan att fokusera på “Apps om 5 år”. Under workshopens gång satt vi först individuellt och skrev ner vad vi vet, vad vi inte vet ännu och hur nuläget ser ut, sedan diskuterade vi det i par och slutligen hela gruppen. Vi hade alla kommit på olika saker och även om vissa var likadana, visar det att detta kan vara ett effektivt sätt att arbeta på.

Social Media om 5 år

TV-serier om 5 år

Apps om 5 år